Idéen

Människan är förmodligen ensam bland djuren om att kunna verbalisera en idé. Kanske är det också denna begåvning som sammanlänkar människan med den idé som skapade all energi och materia för 14.3 miljarder år sedan i "The Big Bang"?

Jag anser det viktigt att redan från början få artikulerat min tro på att det verkligen finns en mening med livet. Jag är övertygad om att ideologerna bakom var och en av världens olika religioner är medvetna om denna idés existens. Problemet är att varje religion väljer att manifestera tolkningsföreträde för just den egna religionen på bekostnad av alla andra religioner.

Orsaken till detta tror jag framför allt beror på den kulturella mångfald som skapats på jorden sedan människan slöt sig samman i de första större samhällena, men också på människans evolutionärt skapade girighet som bäddar för kamp mellan religionerna (tänk om Homo sapiens hade fått mer av Bonobogener än schimpanzgener då vi skildes från vår gemensamma urmoder 5-6 miljoner år sedan!).

Med dominerande "aggressiva schimpanzgener" har idérika män förvandlat jorden till en tummelplats för dåraktiga upptåg. Men också till en värld av fantastiska möjligheter. Problemet är att människan inte riktigt förstår idéens kraft. Universalgeniet och pacifisten Einstein förutsåg exempelvis inte hur hans relativitetsteori skulle bli avgörande för framställning av kärnvapen.

Idéen om en Gud, bakom vilken härsklystna människor söker objektifiera och kuva den andra halvan av jordens befolkning måste rimligtvis få ett slut.

Idéen kan inte tvinga evolutionen till underordning, eftersom evolutionen och dess attribut är idéen, vars existens vi människor liksom alla andra varelser genom evolutionen är bundna att underordna oss.

Att fostra till obalans mellan könen är oförenligt med idéen. Att kräva företräde framför andra religioner är också oförenligt med idéen.

Idéen inkluderar alla och exkluderar ingen. Allt annat är mänskliga påhitt.

Dessutom är förmodligen idéen tämligen ointresserad av människan.

Bara under högst 200.000 år har den nuvarande människan (Homo sapiens) befolkat jorden. Tills för ungefär 20.000 år sedan levde även Neanderthal-människan. Förmodligen var de mindre idérika än oss, trots att de hade större hjärnvolym. De dog ut och vi tog över deras domäner.

För ungefär 3000 år sedan föddes så idéen om att människan hade en unik relation till en Gud som skulle ha skapat vår värld. Men varför tillät denne Gud att Neanderthal-människan försvann och när och varför fick män makten?

Dessa frågor ska jag försöka besvara.

Välkommen på en resa såväl innanför som utanför de koder vilka styr vår vardag.

Tillbaka till menyn

Sanning

Redan tidigt i barndomen uppfostras vi till att tala sanning. Det utgör ett av fundamenten i vårt samhälle. Den som ljuger ställer sig utanför gemenskapen.

Men vad är sanning egentligen? I barndomen trodde jag att sanning var det föräldrar och äldre sade. Då var jag inte medveten om att jordens befolkning bestod av ett lapptäcke av kulturer som långt ifrån delar en gemensam värdegrund.

När jag så träffade min nuvarande israeliska fru insåg jag snart att sanning är relativ till vem som säger vad och i vilken kontext. En uppfattning som förstärkts alltmer under åren. Efter att ha bott 15 år i Israel och umgåtts med judar, muslimer, kristna och minoritetsgrupper som druser, armenier och kirgisier inser jag att sanningen ligger i det åhöraren vill få bekräftat. Essentiella och existentiella påståenden som ifrågasätter kanoniserade sanningar skapar oro, osäkerhet och ifrågasättande av människans identitet. Är vi inte starka i vår identitetstro reagerar vi oftast med att slå bort de nya idéerna.

Om vi å andra sidan är starka i vår identitet, kan vi oftast ta en debatt om nya idéers validitet. Utifrån såväl sekulär världsuppfattning som fundamentalistisk religiös övertygelse - och allt där emellan - ger vi oss in i debatten med målet att försöka övertyga motparten om att han/hon har fel och att vi/jag har rätt.

Retoriskt begåvade personer vet hur man framgångsrikt lyckas ändra på människor. Historien är fylld av goda såväl som dåliga exempel. Mahatma Gandi och Adolf Hitler var två motpoler, som levde samtidigt. Gandhi uppfylld av fredlig samexistens och Hitler det motsatta.

Men hur formas utsagor och vad krävs för att de ska uppfattas som sanning?

För att förstå detta, kanske det hjälper om vi försöker förstå hur det hela började? Under 100.000-tals år har människan under evolutionens process sökt förklaringar till saker som människan inte förstår. Då de första människorna utvecklade möjlighet till tal uttryckte de bäst begåvade människorna primitiva teorier om alltings mening och ursprung. Under historiens gång överlevde de teorier som bäst tilltalade människans konstitution. I den synkretiska processen födde grundteorierna nya teorier som födde nya teorier och så vidare fram tills våra dagar. Doktrinernas genealogi följde ett bestämt mönster, vars härkomst inte fick/får ifrågasättas.

En väg ut är att förneka doktrinernas validitet. Historiskt har dylika avsteg dock bemötts med hot om dödsstraff. Vilket fortfarande gäller inom bland annat en av de stora världsreligionerna - Islam.

En alternativ möjlighet är att uppbåda andra att följa i spåren av nya idéer och söka reformera kanoniserade doktriner. Så skapas nya sanningar. Oftast i blodig fejd med moderreligionen. Som mellan katoliker mot protestanter och shia mot sunni.

Men är det närmare sanningen och vems Gud har ensamrätt på sanningen?

Om det diskuterar jag i kommande avsnitt. Men först ger jag i "Himlens män och jordens kvinnor" inblick i de första civilisationernas pre-patriarkala värdegrund.

Tillbaka till menyn

Himlens män och jordens kvinnor

De första civilisationerna betraktas allmänt ha uppstått i Mesopotamien (nuvarande Irak). I två-flodslandet mellan Eufrat och Tigris uppfanns bland annat skrivspråket, hjulet och segelbåten.

I Sumer dyrkades An som den maskulina himlens gud och Ki som moder jord. Hon var den mottagande och omfamnande modern som varje höst tog emot det livgivande regnet, vilket enligt sumerisk tro metaforiskt jämställdes med mannens sperma. Bland annat därför anordnades sexuella ritualer mellan män och kvinnor i templen där världsliga företrädare hade samlag med en översteprästinna och vise versa om templet var tillägnat en gudinna.

I Sumer skapades strukturerade samhällen, vars invånare förstod att fördela sysslorna för samhällets bästa. Sumererna erkände människors olika begåvning och grundat på stor vördnad och respekt för naturen och de gudar man ansåg ansvarade för olika andliga och världsliga domäner, skapades små stadsstater, vilka i takt med framgång och ökad rikedom blev allt större och större.

Ordet kärlek på sumeriska härstammar från ett sammansatt verb ”att mäta jorden”, ”att mäta ut en plats” (Kramer:1963:250), vilket indikerar hur starkt förknippat den sumeriska tankevärlden var med kärlek till landet. Vattnets betydelse för fertilitet och jämförelse med mannens säd är återkommande i de sumeriska texterna.

”Father Enki had lifted his eyes across the Euphrates, he stood up full of lust like a rampant bull, lifted his penis, ejaculated and filled the Tigris with flowing water ... By lifting his penis, he brought a bridal gift. The Tigris rejoiced in its heart like a great wild bull, when it was born … It brought water, flowing water indeed: its wine will be sweet. It brought barley, mottled barley indeed: the people will eat it. It filled the E-kur, the house of Enlil, with all sorts of things ... Plenty came forth out of the earth for him”. (ETCSL:c.1.1.3).

Läsaren träder i den sumeriska begreppsvärlden in i en samhällsstruktur som totalt kontrasterar vårt sekulariserade samhälle. Förmodligen var den största skillnaden att människan i den sumeriska kulturen - liksom dess föregångare - levde i nära förhållande till sina gudar.

Människan upplevde sig helt underställd gudars godtycke och försökte på alla sätt blidka dem för sin egen och troligtvis samhälles välgång.

Sexualitet, njutning och andra kroppsliga lustar var naturliga inslag i de första civilisationerna och på bilden ses hur en man har samlag med en framåtböjd kvinna, som suger öl från ett kärl. Lergodsplattan är daterad till 1800-talet f.kr. Denna typ av motiv förekom livligt i Mesopotamien och tillsammans med erotisk poesi vittnar dessa om en stark förbindelse mellan sex och öl (BM).

Kopplingen mellan jordens fertilitet och sexualitet uttrycks också i följande vers.

"Må min vackra fru, som blev född av heliga Nisaba, vara Ezina, den växande grödan, Sumers liv. När du uppträder likt en vacker ung flicka, kan Iškur, kanalinspektören, vara din försörjare, förse dig med vatten från marken. Årets höjdpunkt är markerad av din nya första lin och nya första gröda. Enlil och Ninlil avlar dem som önskat... I sovavdelningarna, i den blomsterfyllda sängen, välluktande som en cederskog, älskade Enlil med sin hustru och njöt väldeliga av det... Han gav henne namnet Nintur ”damen som föder” och ”damen som särar sina knän" (ur ”Enlil och Sud: ETCSL c.1.2.2).

Erotiskt beskrivande texter är vanliga men det finns också de som innehåller oskuldens klagan

"Jag är okunnig om kvinnliga saker, om samlag. Jag är okunnig om kvinnliga saker, om kyssande" (ETCSL c.4.32.f).

Religionens födelse
Thorkild Jacobsen, professor i assyriologi vid Harvard Universitet hävdade i en föreläsning kring det centrala i de äldsta mesopotamska religionerna, att människan svarade på en unik typ av erfarenhet när religionen infördes. Han menar - och citerar Rudolp Otto - att denna erfarenhet är en

"confrontation with power not of this world, a wholely other, outside of normal experience
... man [to] seek security and salvation in his allegiance with the power" (Jacobsen:473).

Kraften skulle alltså vara en utanför människans sfär fristående energi. Jacobsen menar dock också att kraften

"arises out of the inherent uncertainties of the human condition and is so dominant in man that under it his immediate understanding of the power, and of allegiance to it, comes in very considerable measure to reflect his own self, his deepest needs, his most profound fears” (ibid).

Jag erkänner också denna kraft, men ser erfarenheten av kraften baserad på och reflekterad i människans konstitution, det vill säga det som människans ovetande skapat som vetande (Gud).

Jacobsen beskriver utvecklingen i Mesopotamien under tidsepoken 4000-1000 f.kr. och hur människan under den tidiga mesopotamska ekonomin lyckades åstadkomma en odiskutabel häpnadsväckande bedrift

"for the first time to provide sufficient food so that large numbers of humans could congregate in cities" (Jacobsen:475 f).

Rädslan för svält ackompanjerades under det andra
milleniumet av en ny rädsla

"a new fear took its place at the center of existence together with the fear of starvation-the fear of war and its ravages" (ibid:479).

I början av första milleniumet artikulerades så enligt Jakobsen skuldkänslan

"But with the beginning second millennium the personal fortunes of the individual worshiper, his fears of personal misfortune, anxieties in illness and suffering, begin to be voiced; and the fear that may torture individual existence takes its place with the earlier central, conditioning fears, adding a personal dimension to the relation with the divine" (ibid).

Denna utveckling hade haft sin början i konceptet om en ”personlig gud”. Översteprästinnan Enheduana (c:a 2200 f.kr.), som jag återkommer till ett flertal gånger, ger genom sina personliga reflektioner kring sitt förhållande till månguden Nana och kärleksgudinnan Inana, utmärkt insikt i hur detta gestaltades. Enhedunna relaterar sin lycka och olycka till hur hon blir behandlad av dessa gudar.

Samuel Noah Kramer, assyrolog och erkänd expert på sumerisk historia och språk, behandlar denna som han kallar ”personliga effektivitet” i ”Man and his God”. Människan klagar över att det hon vet inte gestaltas rätt, det hon sanningsenligt säger, visar sig vara falskt, det hon tror sig göra helt oskyldigt, upptäcker hon sig vara lurad till att göra fel. Människans gud finns inte där och talar om för henne när vänner ingjuter falskhet eller då hon utsätts för övergrepp. (Kramer:1955:170-182).

Landets och människans fertilitet var centralt i Sumer, men det framgår inte att något egentligt matriarkat rådde, snarare ett jämlikt parsamhälle.

Kramer påpekar i boken ”The Sumerians” att ”det sumeriska ordet för revben är ’ti’ ... men att det också betyder ’att göra levande’” (Kramer:1963:149). En dubbelbetydelse som gått förlorad i det hebreiska språket. Kan detta vara inspiration och i enlighet med synkretism, patriarkernas påhitt att Eva skapades av Adams revben?

Människan var i de polyteistiska kulturerna personligen utsatt för gudars godtycke. Med monoteismen kom en ny universell moral då människan slöt ett förbund om social rättvisa med Gud som historiskt agerande i kollektivet och med individuellt moraliskt ansvarstagande (Jakobsen:484).

Vetandets gestaltningar hade därmed reducerats från 1000-tals gudar till en Gud. Doktrinernas autenticitet kunde därefter inte ifrågasättas annat utifrån vem agenten var. Om han var auktoritär, väl situerad och tillika betrodd, lät samhällets elit infoga doktrinerna i samhällets ”kunskapsdräkt” och, då det var applicerbart, proklamera dessa som kod för samhällets funktion och följaktligen ställa krav på samhällsmedborgarna, men även genom doktrinerna garantera medborgarna rättigheter.

Den monoteistiska Gudens (vetandets ovetande vetande) agenter lyckades särdeles bra med att detronisera och passivisera kvinnan samt reducera hennes inflytande till ett minimum. Mer om detta under avsnittet "Monoteism".

Världens första imperium
Runt 2300 f.v.t. skapade Sargon den Store världens första imperium, då han enade den sumeriska kulturen med den semitiska akkadiska. Själv var han semit men tillbad sumeriska gudinnan Inana, som i semitisk version döptes till Ishtar (senare omdöpt till Afrodite i grekisk mytologi och Venus i romersk).

Enheduanas varnande ord
Sargons dotter Enheduana var översteprästinna i månguden Nanas tempel. Hon erkänns allmänt vara historiens första författare och beskriver i öppenhjärtliga texter sitt förhållande till kärleksgudinnan Inana. I flera texter åkallar hon Inana och beklagar sig över att månguden Nana uppmanat henne att klara sig själv då hon blivit bortjagad från Nanas tempel av rebellen Lugalanne.

Hon skriver

"Han stal templet från An, han fruktar inte den Store Mannen An, platsens mäktiga kraft fyller honom inte, han besudlade dess behag, han förstörde i sanning allt" (ETCSL 4.07.2).

Hennes vädjan verkar ha lyckats, för hon blir återinsatt som översteprästinna i Nanas tempel och tillägnar Inana flera hymner.

Det kanske mest intressanta med Enheduana är att hon varnar för nya strömningar som hon märker är på gång i det sumerisk-akkadiska samhälle.

"Dess kvinna pratar inte längre ömt med sin make; mitt i natten anförtror hon sig inte längre till honom och hon avslöjar inte sitt hjärtas innersta tankar" (ETCSL t.4.07.2).

Vad är det då som hotar?

Jo, förespråkare för patriarkatet - en ny genusordning - i vilken kvinnor är underordnade män, och i konflikt med dittillsrådande fertilitetsdyrkan, har från norr sedan en svår köldperiod inleddes omkring 2500 f.v.t. trängt allt längre söderut och idéerna påverkar starkt stadsstaternas befolkning.

Tillbaka till menyn

Hästar, svärd och krig

Tämjning av hästen och metallurgiska uppfinningar förändrade maktbalansen och genusordningen bland Euroasiens stäppbefolkning. Det skulle också komma att påverka utvecklingen i Mesopotamien och i slutänden även monoteismens doktriner.

Professorn David Anthony hävdar i boken ”The Horse, The Wheel, and Language - How Bronze-Age Riders From the Eurasian Steppes Shaped the Modern World" att det bland Euroasiens stäppbefolkning fanns kvinnor under mer än 2000 år i framträdande roller, vilket bevisas av att både i östra och västra delarna norr om Kaukasus begravdes män och kvinnor jämlikt i centrala gravar och generellt i kurgangravar (Anthony:329).

Yamnaya kulturen som från ungefär 3400 f.kr. snabbt spred sig över Volga-Ural regionen (ibid:321) hade däremot mansdominerade begravningar och enbart i ungefär var femte grav är kvinnor begravda.

Samma förhållande gäller för Scythian-Sarmarians ”soldat-gravar” där kvinnor klädda för strid ligger begravda

"a phenomen that probably inspired the Greek tales about the Amazons" (Anthony:329).

Baserat på den stora mängd av kvinnliga figuriner är det mycket troligt att människans tidigaste samhällen omhuldade en stark kvinnodyrkan men att den gradvis försköts mot manlig dominans, framför allt baserat på metallurgiska uppfinningar och tämjning av hästen, som bäst kunde utnyttjas av mannens större fysiska kapacitet. Patriarkatet föddes.

"The speakers of late Proto-Indo-European expressed thanks for sons, fat cattle, and swift horses to Sky Father dyew pater, a male god whose prominence probably reflected the importance of fathers and brothers in the herding units that composed the core of earthly social organisation" (ibid:328).

Definition av begreppet patriarkat
Patriarkat är inte möjligt att definiera som ett enskilt system gällande för alla patriarkat i alla tider, men en allmän karakteristik är att kvinnans position är underordning utan laglig egen rätt,

1) Patrilinjärt, med undantag för exempelvis Judendom som följer matrilinjärt.

2) Pojkar föredras framför flickor.

3) Som hustru tillhör kvinnans kropp, sexualitet och reproduktionskapacitet mannen.

4) Makens rätt att slå sin kvinna, fysiskt begränsa henne och ibland även sälja henne som slav.

5) Eftersom kvinnor inte har offentlig politisk och kulturell roll, begränsas kvinnors utbildning vanligen till hushållsarbete och ibland minimal läskunnighet.

6) Som döttrar eller änkor begränsas deras arvsrätt och administreras vanligtvis av manlig bekant eller god man
(Encyclopedia of Sex and Gender:1106 f).

Patriarkatet är inte en monoteistisk uppfinning utan dess rötter står att finna i betydligt äldre kulturer som den sumeriska Ur III och den akkadiska, vilka dock influerats av tidigare euroasiatiska kulturer, typ Yamnaya.

Patriarkatet förstärks
Under Sargon den Stores sonson Naram-Sins regim förstärktes patriarkatet och han bröt med tidigare tradition att se sig underställd gudars godtycke, och ser sig själv istället som gudarnas medium på jorden.

Förfinad krigskonst med hästar istället för halvåsnor, understödd av metallurgiska uppfinningar från metallrika Euroasien (Mesopotamien har inga metalldepåer), gynnade manlig dominans och kvinnors inflytande reducerades efterhand till den grad att kvinnan till och med blev utsatt för demonisering.

Kvinnors sexuella begåvning misstänkliggjordes och i Ur-Nammus fjärde lag från cirka 2100 f.v.t. stadgas

"Om en mans hustru, som resultat av hennes charm, attraherar en annan man, så att han går till sängs med henne, skall kvinnans man döda henne, medan den förförda mannen skall gå fri" (Finkelstein:68).

När så monoteismen föddes ärvdes synkretiskt (företeelse då föreställningar och bruk från två eller flera religioner ingår en syntes. NE). gamla (van)föreställningar om könsmaktsordning. Så blev till exempel den kvinnliga tjänsteanden Lil från den sumeriska skapelseberättelsen i monoteistisk tappning, en mörk rasande bevingad varelse med rovfågelfötter som hemsöker män och kvinnor under nattens mörka timmar och lockar dem till sexuella utsvävningar. Hon ansågs också ha omättlig aptit på små barn.

Balansen mellan manligt och kvinnligt gick förlorad. Försvann gjorde respekten för naturen då mannen likt Naram-Sin gjorde sig till herre över världen och i krigsmundering skövlade och brände. Lyckosam girighet sågs som framgång och rädsla kanaliserades till att gälla enbart den egna gudavärlden. Andra trosuppfattningar betraktades som otrogna och med rätta kunde dess utövare utrotas ur människans släkte.

Män beordrade kvinnor att hålla tyst i det offentliga och sköta hem och hushåll, avla barn och göra sig så osynliga som möjligt.

Tillbaka till menyn

Monoteism

innebär tro på en Gud, och tillåter inte uppfattningen att det kan finnas andra gudar (Monolatri). Kvinnans (Evas) syndafall utgör en av grundbultarna i monoteismen. Enda sättet för Eva att reparera den skada hon åstadkom mänskligheten genom syndafallet är att föda barn.

I takt med patriarkatets framväxt avtog gudinnors betydelse och istället ökade gudarnas dominans i gudavärlden. Med monoteismen slogs gudinnevärlden slutligen i spillror och ersattes av en omnipotent manlig Gud, Yahve (Jehova), Allah, i vars namn kvinnans sexualitet och potentiella fruktbarhet kom att kontrolleras.

Med monoteismen skedde en omtolkning av människans förhållande till gudavärlden. Från att tidigare under polyteismen erkänt sig utsatta för gudars godtycke, ansågs människan genom monoteismen vara Guds budbärare. På detta sätt kunde religionsivrare framgent framställa sig som agerande utifrån gudomligt dekret. I klartext uttryckt att Gud verkligen skapat kvinnan av mannen, att kvinnan ska hålla tyst i församlingen, att manen fick slå henne och att mannen ska vara tacksam att inte ha skapats som kvinna.

Guds ord förmedlas till människan genom speciellt utsedda eller självpåtagna Gudstolkare, som får (och tog/tar sig) rätten att döma mellan liv och död, i männens favör mot kvinnor. Detta är grundbulten i religiös fundamentalism och patriarkal genusordning.

En av de tidiga kyrkofäderna, Konstantinopels biskop Johannes Krysostomos sa i början av 400-talet att “kvinnan undervisade en gång och ruinerade allt. På grund av detta,... låt inte henne undervisa ... Och det gäller absolut dem [alla], för könet är svagt och ombytligt” (Christian Classics).

Krysostomos syftade på att det var kvinnan (Eva) som i lustgården talade om för Adam att de skulle smaka frukten av kunskapens träd. Det är kvinnan som lett mannen i synd. Därför är alla kvinnor dömda (inte bara Eva) och kan bara få upprättelse genom att föda barn (ibid).

Tillbaka till menyn

Sexualitet

Livet har som primär uppgift reproduktion. Att framgångsrikt skapa funktionsdugliga levande organismer, som kan säkerställa en arts fortlevnad.

Hetero-, homo-, bi- och transsexuella är resultat av miljoner års evolution. Genetiskt och epigenetiskt arv ligger bakom varje människas konstitution. Alla avvikelser från det normativa är normalt och lika normalt som allt normativt. Allt levande är i princip en framgångssaga.

Hetero-, homo-, bi- och transsexuella har samma konstitution för sex. Det som skiljer är sexuella preferenser, något som är högst påtagligt även hos andra djur.

Vår närmaste släkting, Bonobo-apan, använder sex också för att stärka emotionella relationer. Alla har sex med alla och mer frekvent än hos människan. Delfinen fungerar på ungefär samma sätt. Grisar har liksom de stora aporna och delfinen samma genitalier som människan och uppnår orgasmer på liknande sätt som människan.

Människan har alltså inte ensamrätt på det orgasmiska belöningssystemet. Det är en del i en evolutionär process som förutom att likt lägre stående varelser retas till reproduktion genom dofter och visuella attribut, hos människan och andra högt stående djur även omfattas av erogena zoner och då speciellt penis och dess kvinnliga motsvarighet klitoris.

Medan penis hos mannen är extrovert är klitoris hos kvinnan introvert, det vill säga inbäddad i kroppen. Klitoris är i själva verket toppen (ungefär motsvarande ollonet) på en svällkropp som är ungefär 10 cm lång. I klitoris förenas upp till 8000 nervändar medan det i mannens penis finns enbart 4000.

Fler nervändar möjliggör fler och kanske större orgasmiska sensationer, vilket med all säkerhet ligger bakom mäns försök att kontrollera kvinnans sexualitet. Ytterst praktiserat av vissa afrikanska och muslimska folkgrupper, där klitoris och i varierande grad blygdläpparna helt enkelt skärs bort.

Denna stympning förhindrar dock inte kvinnor att nå orgasm, tack vare möjlighet till stimulation av både g-punkten och o-punkten vid penetrering, men för flertalet kvinnor innebär det förmodligen att orgasm uteblir.

Att kvinnor även med bibehållen klitoris har svårt att få orgasm stöds av en studie psykologen Thomas Pollet vid Newcastle Universitet genomfört av sexvanorna hos 1534 kineser. Bara 7.8% av kvinnorna fick alltid orgasm vid enbart penetration. Pollet hävdar att motsvarande siffror gäller för västvärldens kvinnor.

För män däremot gäller det motsatta, det vill säga orgasm är närmast en självklarhet.

Varför denna ojämlikhet? Evolutionärt har kvinnor som vi sett, lika stor möjlighet som män, så det måste bero på andra faktorer.

Svaret är internalisering. Kvinnor har som framgått av tidigare avsnitt, tagit till sig utsagor om orenhet, synd och skam därför att påståendena sägs ha gudomligt ursprung.

Men hur hade världen sett ut om människan istället hade fått fler av Bonobo-apans jämliksgener och mindre av schimpanzens dominanta aggressivitetsgener, då de tre arterna skildes från sitt gemensama ursprung?

Det är i själva verket så att civilisationen bara låg i sin linda då män(skligheten) sökte korrigera det evolutionen skapat.

Låt mig resonera kring det faktum att kvinnan har närmare dubbelt så många nervtrådar i klitoris jämfört med mannens penis.

Evolutionen har i kvinnan uppenbarligen skapat en varelse som potentiellt kan erfara sexuellt relaterade sensationer i större omfattning än mannen, helt enkelt därför att det är viktigt för släktets fortbestånd att kvinnor stimuleras till sexuellt umgänge.

För sumerisk-akkadiska kvinnor var feminin sexuell urkraft identifierbar med naturens livgivande krafter och således jämlikt subjektifierad med manlig sexuell urkraft.

Detta förhållande rådde fram tills ungefär århundradet efter Enheduanna  då - som jag tidigare behandlat - patriarkala idéer fick allt större fotfäste i Mesopotamien.

Fram tills dess var kvinnor sexuella subjekt som tog för sig, i templen, i de kvinnligt ägda värdshusen och i hemmen. Med ökande patriarkal influens ströps efter hand kvinnors tillträde till det offentliga rummet. Det femininas betydelse i gudavärlden transformerades från att ha varit subjekt i fertilitetsdyrkan till att bli sexuellt objektifierat av manlig könsmakt.

Vad denna obalans skulle leda till varnade - som jag tidigare behandlat - Enheduanna för. Man kan bara spekulera i vad civilisationens utveckling kunde ha lett till om större jämvikt hade bibehållits mellan könen.

Evanisering
I nästa kapitel diskuterar jag kvinnoförtryckets genealogi och har för ändamålet myntat uttrycket "Evanisering", lånat från bibliska Eva, som definierar den långa utveckling av patriarkal hegemoni vilken beskriver kvinnor som underlägsna och sexuellt lägre stående och enligt patriarkatets krav på en tämjd, passiv och underdånig feminin figur under mannens totala kontroll.

Tillbaka till menyn

Kvinnoförtryck

Oavsett hur sekulariserade vi anser oss vara, är vi trots allt en produkt av de samhällskoder som format det samhälle vi lever i.

I följande text fokuserar jag på de monoteistiska trossamfunden, men tar även upp Hinduism, Buddism, Konfucianism och Jainism för att uppmärksamma den universialism som kännetecknar kvinnoförtrycket.

I Bibeln, Nya Testamentet, skriver Paulus i första brevet till korintierna, 14 kapitlet:

"Liksom överallt i de heligas församlingar skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna:
de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som också lagen säger.
Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala vid sammankomsten".

En attityd som stått sig till våra dagar eftersom alla kristna kyrkor tills helt nyligen stödde den kulturbaserade bilden av kvinnan ur juridisk aspekt, som varande underlydande och inkompetent.

Den ortodoxa Judendomen, som den moderna staten Israel gav ”carte blanche” vid självständighetsförklaringen 1948, har i den traditionella bönboken följande tacksägelse för män ”Välsignad är du Gud.....som inte gjorde mig till kvinna” (Lehavin et hatfila - att förstå bönen). Kvinnan ses av den ortodoxa Judendomen som närmast en avelsfabrik för att uppfylla första budet (eftersom uppmaningen står först i Bibeln)

”Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden och läggen den under eder, och råden över fiskarna i havet och över fåglarna under himmelen och över alla djur som röra sig på jorden”. (1:a Moseboken 1:28, 1917 års översättning).

Kvinnan inom Islam har å ena sidan status som omyndig och å andra sidan en roll som begränsas helt och hållet till familjen, som barnaföderska, uppfostrare, dvs traditionsbevarande. Den gifta kvinnans status beror mycket på hennes förmåga att föda barn. I Koranen, Surah: 4:34 klargörs hur förhållandet mellan man och kvinna bör vara. (Zetterstéen:1979)

”Männen vare kvinnornas föreståndare på grund av det företräde, Gud givit somliga framför andra, och de utgifter av sina ägodelar, som de hava: därför skola ock de rättskaffens kvinnorna vara undergivna och aktsamma om vad som är fördolt, därför att Gud aktar dem. Och vad dem beträffar, av vilka I frukten uppstudsighet, så varnen dem, skiljen dem från bädden och agen dem, men om de då lyda eder, så söken ej sak med dem! Gud är förvisso hög och stor”. (Egen versindelning: 4:38).

Kvinnan betecknas inom Hinduismen på följande sätt:

”Som barn ska kvinnan var underställd fadern, som ungdom underställd hennes make och då maken dör underställd hennes söner. En kvinna får aldrig vara oberoende. Hon får aldrig försöka separera från varken sin fader, man eller söner”(Manu 5.148-149).

Vidare står det att

”....... mannen ska konstant dyrkas som en gud av en trogen hustru”, (Manu 5.151-154)

”Kvinnan får aldrig nämna en annan mans namn efter att hennes egen man har dött. Till döden ska hon vara tålmodig, kontrollerad, kysk och sträva efter att på yttersta sätt uppfylla hennes plikt som hustru enligt vad som föreskrivs kvinnor som bara har en make. (Manu 5.157-158).

Traditionellt förväntas det av en kvinna att följa sin döde makes kropp till bålbränningen och där brännas levande vid hans sida (sati) i tron att en kvinna som överlever sin make gör det på grund av djävulsk karma. Det är oklart hur noga det följs i modern tid men i ”änkehus” runt om i Indien huserar kvinnor i alla åldrar vars makar dött och där kvinnor tvingas leva ett liv i total misär tills döden befriar dem.

Jainismens grundare Mahavira avsade sig inte bara sexuell lust utan även kvinnor i allmänhet. Han påstås ha deklarerat att

”Kvinnor är världens största frestelse”. (Det Fjärde Stora Löftet).

”Avsäga sig alla former av förbindelser som orsakar njutning eller smärta och kärlek eller hat och förbjuda andras samtycke att göra så. (Det Femte Stora Löftet).

En utbrytarsekt ur Jainismen - Digambaras - går så långt som att förbjuda kvinnor i tempel och kloster, på antagandet att de inte kan uppnå befrielse förrän de återfötts som män.

Inom Konfucianismen framställs kvinnan som beroende av a) fadern, b) hennes man, c) hennes son och d) hennes svärmor. En kvinna ska 1) veta sin rättmätiga plats i hemmet, 2) inte tala förrän hon blir tilltalad, 3) vara söt och 4) kunna fullgöra traditionellt kvinnliga göromål såsom att ta hand om familjen, laga mat och sy.

Gemensamt för de flesta världsreligionerna är att de betecknar kärlek som ett primitivt stadium. Från vilket man ska försöka elevera sig för att nå fullkomlighet. Kärlekskonst och gemensam njutning är ohörda begrepp. Parförhållandets sexuella uttryck betecknas oftast som en nödvändig ritual i syfte att avla barn. Kärlek och sexualitet är utsatt för rigid kontroll och behärskning. Ett liv i celibat framställs som hierarkist föredömligt för kontakt med högre väsen eller Gud.

Den patriarkalt kanoniserade monoteismen lyckades med konststycket att vända på genusordningens biologi. I deras version av skapelsen existerar inte urmodern utan kvinnan skapas av mannen. Kvinnan beskrivs istället som syndfull genom Evas tilltag i Edens lustgård där hon lurar Adam att äta av kunskapens träd. Därför ska alla kvinnor tvingas till underdånighet och leva i skam.

Kvinnans behov av sexuell utlevelse är också syndigt och uppges vara ett uttryck för hennes mörka lilithiska karaktär, som står i förbindelse med djävulens köttsliga lustar.

Gideon Kressel skriver i ”Shame and Gender” att

"Det psykologiska tillstånd som producerats genom internalisering av kvinnlig skam samt genom kvinnors och flickors socialisering till feminin identitet uttrycks i deras känslor av timid förlägenhet, bävan, blyghet och passivitet” (Kressel:34).

Detta hängde intimt samman med kvinnors sexualitet och bibehållen kyskhet, som var

"en passiv form av heder som skulle försvaras ... Om en kvinna begränsade sin aktivitet till hushållet, kunde hon försvara sitt sexuella rykte. Om hon deltog i det offentliga livet, kunde hon bli anklagad för okyskhet, av att ’springa omkring’” (Torjesen:211).

Patriarkerna insåg att för att nå framgång med evaniseringen, måste de nedgöra kvinnan och fann i beskrivning av Lil, det väsen som avgjorde slaget om herraväldet. Lil porträtterades i den sumeriska gudavärlden enbart som en dunkel tjänstekvinna/vålnad, men blev i patriarkernas tappning omdöpt till Lilith och anklagades för att vara upprorisk och bland annat skyldig till både mäns och kvinnors våta drömmar.

”Lil” betyder på sumeriska ”vind, luft, ande” och Kramer hävdar att det närmast ska ses som ett uttryck för rörelse och expansion och motsvaras därför grovt av vårt ”atmosfär” (Kramer:1963:113). Sammansatt med ”En” som betyder ”översta/högsta” - likt den i efterhand alltmer framträdande och till slut högste guden En-lil - ges ”Lil” en framträdande roll av universell energi. En kraft som genomsyrar allt och antar olika gestaltningar.

Monoteistiska patriarker utnämnde Lilith till Adams första fru och konstruerade en historia baserad på den sumeriska kulturens fertilitetsdyrkan och sexuella frigjordhet, med bland annat tempelprostitution och rituella samlag.

Lilith blev symbolen för kvinnans sexuella kraft och enligt patriarkerna ville hon inte underordna sig Adam. Hon till och med krävde att fysiskt få rida hans fallos vilket resulterade i att Adam försköt henne. Men längtan efter en kvinna blev ändå för stor för Adam och han bad därför Gud om hjälp att försöka övertala Lilith att foga sig och komma tillbaka till honom. Gud skickade då tre manliga änglar till Liliths grotta vid Röda havet, dit hon tagit sin tillflykt. Hon upprepade dock sina krav för att komma tillbaka. Krav som Gud inte kunde acceptera. Istället skapade Gud då från Adams revben den underdåniga och lydiga Eva till mannens behag (Alef Bet ben Sira).

Patriarkerna lyckades på detta sätt till och med omkullkasta naturens grundprocess om att enbart bärare av ägg kan befruktas och utveckla liv. De lyckades sälja in idéen, med hänvisning att den kom direkt från Gud, att inte bara kvinnan utan även mannens kropp kunde skapa en ny människa.

Som tidigare framhållits var folk benägna att tro på alla idéer som uppgavs komma direkt från Gud.

Med vår tideräknings början fanns redan ett grundmurat kvinnoförtryck, baserat på hegemoniska patriarkala normer, vilka under de första kristna kyrkofäderna och senare under Islam förstärktes och konstituerade inom monoteismen ett unisont fördömande av den kvinnliga kärleksfulla passionen och sexuella njutningen.

Inom Kristendomen hyllades asketism medan inom Islam rekommenderades månggifte för att stilla mannens sexuella begär

"It is preferable for a person with temperament so overcome by desire that one woman cannot curb it to have more than one woman, up to four. For God will grant him love and mercy, and will appease his heart by them [women]; if not, replacing them is recommended ... No matter how well known the inducement, the cure should be in proportion to the ailment; for the aim is tranquilizing one’s self, and therefore this must be taken into consideration in deciding how many wives one should have". (Al-Ghazali: Etiquette of Marriage).

Alla tre religionerna följer budordet ”att uppfylla jorden” och mannens ejakulationsbehov. Då motsvarande orgasmiskt tillstånd inte krävs för att befrukta kvinnans ägg, kan på goda grunder antas att könsstympning iscensattes för att avsevärt dämpa kvinnans erotiska kraft, vilket även i våra dagar praktiseras bland arabiska och afrikanska befolkningsgrupper (vilket dock aldrig påbjuds i Koranen, utan ska ses som en kvarleva av pre-muslimsk praktik).

Inom Judendomen fanns den ständigt närvarande kampen mot avgudadyrkan och det erotiska begärets mekanism, som de judiska skriftlärda löste genom att upprätta regelverk för heterosexuella samlag.

Gemensamt för de tre religionerna är också att ingen upphovsman efterlämnat något i egen skrift. Judendom hävdar att Gud skrev själv, medan Jesus inte efterlämnat en rad och Muhammed var analfabet.

Muhammeds predikningar och inverkan på sin samtids auktoritära regim är av speciellt intresse. Islams lärda tvingades till och med sätta upp vissa kriterier (”isnad” och ”mat´en”) för att bedöma påstådda aktioner och citat´s autenticitet.

Av 600.000 (enligt Sahih of Bukhari) ”Hadither” befanns bara 7.275 kunna rymmas inom verifieringskriterierna, som de uppställdes av El-Buchari. Han sammanställde haditherna enligt 1) ”Mutznaf” (ämne) och 2) ”Musnad” (upphovsman).

Frågan kvarstår dock om kriterierna var tillräckligt strikta då de stipulerade bara en viss hirarkisk rätlinjig citatgång om ”vem som hörde vad och från vem”.

Med kännedom om människans karakteristika är det förmodligen inte långsökt anta, att möjligheten av att någon som var förtrogen med hadith kriterierna kunde tillverka hadither, som sades vara komna från Muhammed, men i själva verket ägde andra (världsliga) förtecken och hänsynstagande. Exempel på detta är kampen mellan Shi´iter och Sunni om äkta och oäkta hadither, exempelvis ”nöjesgiftemål” (mut`ta) som Shi´iterna tillät under förespegling att det fanns en passande hadith. Något som däremot Sunni häftigt bestred. ”Nöjesgiftemål” gav möjlighet att upprätta ett kontrakt som möjliggjorde utnyttjande av en kvinna för bestämd tidsperiod.

Kvinnors evolutionärt utvecklade större potential för passioner - genom mer frekvent social interaktion på grund av barnafödande och omfamnande sociala funktioner - kom också i stryklass då patriarkatet sökte manifestera mannens överlägsenhet.

Det gick alltså tidigt fel i relationen mellan män och kvinnor då passion kom att betecknas som underlägset en resonerande intelligens. Ett förhållande som förstärktes med upplysningstidens ideal om den medvetna manliga själen som genom överlägset resonerande kunde bemästra passionen (Ramazanoglu;2007:28), vilket kvinnor inte ansågs kunna göra. Eller som det uttrycks i den kartesiska dualismen ”vetandets subjekt styr kunskapens objekt” (ibid).

Då tesen översattes till sexualitetens domäner; (mannens) vetande (om kvinnans - i tidigare kulturers - sexualitet) styr kunskapens (doktriners) objekt (om kvinnans sexualitet) blev resultatet ofrånkomligt ytterligare ett steg i evaniseringen - förtryck av kvinnans sexualitet.

Värt notera är att Jesus aldrig fördömmer sexualitet som synd, tvärtom refererar han i Markus evangeliet till 1 Mos 2:24 om att man och kvinna ”... och de blir ett” (i den hebreiska originaltexten står ”... och har blivit till ett kött”). Han försvarar också den prostituerade Maria från Magdala.

Istället får man nog anse att det är Paulus som anger tonen då han i brevet till Romarna (7:23) skriver

"Men jag ser en annan lag i mina lemmar: den ligger i strid med lagen i mitt förnuft och gör mig till fånge hos syndens lag i mina lemmar".

I Första Korinterbrevet 6:13 skriver han

"Men kroppen är inte till för otukt utan för Herren, och Herren är till för kroppen".

och fem verser senare

"Håll er borta från otukten. All annan synd som en människa begår lämnar kroppen utanför, men den otuktige syndar mot sin egen kropp".

Genom att använda så negativa termer om kroppen anslöt Paulus sig till tidigare icke-kristna filosofer som exempelvis stoikerna vilka lärde att sexuellt nöje, mer än någon annan sensation, orsakade mannens förlust av förnuft. Men de trodde också att intellektet och människans vilja kunde motverka det kroppsliga begärets frestelser och att äktenskapet var den perfekta lösningen.

"En vis man bör älska sin hustru med omdöme, inte med tillgivenhet. Låt honom kontrollera sina impulser och inte hemfalla år kopulation. Inget är mera skändligt än att älska sin hustru som en äktenskapsbryterska” (Noonan:47).

Ännu mer extrem var gnostikerna syn på samlaget som de jämförde med bestens

"Människans kropp ... är producerad genom sexuellt samlag, precis som bestens”. (Williams:123).

En tredje influens kom från Manikeismen som predikade att kropp och själ var i konstant konflikt, en kamp mellan ljus och mörker. Mörker associerades med ignorans, kropp och djävulens krafter, medan ljuset associerades med kunskap och räddning. Dess mesopotamska profet och grundare Mani (216-277 e.kr.) förespråkade fullständig kroppslig asketism, som innebar förnekande av all sexuell njutning. De menade att Evas agerande i Edens lustgård var bevis på kvinnans destruktiva roll genom kroppen och dess begär.

Kristendomen följde i Judendomens spår av att strängt kontrollera sexuella uttryck, men frågan är om inte det kristna prästerskapet gick längre. De såg i kroppen vad Judendomen såg i avgudadyrkan.

Judendom bygger på Guds ords konktretisering i världsliga skeenden. Därför tas enligt ortodox judendom de båda templens förstöring som bevis på judarnas avvikelse från den rätta vägen och varje olycka mot judar eller judisk individualitet kan enbart rättas till med ”tikun”.

Begär är dock problematiskt eftersom det dels genom sexuellt begär utgör fundament för allt liv men också måste kunna sublimeras till att älska Gud. Begäret efter att uppfylla Guds ord ska vara större än begäret efter den process som möjliggör begäret efter Gud. En paradox som judendomen brottas med och som Gamla testamentets kommenterande verk Talmud behandlar i babyloniska versionen

”Be careful, if you kill this spirit, the entire world will be destroyed.”... They said among themselves: ”What should we do? If we kill him, the world will be destroyed. Should we pray for part? There is a tradition that things are not given in halves from Heaven.” So they blinded him in both of his eyes and left him, and as a result, since then he does not arouse desire towards relatives” (Talmud:Yomatraktatet 69b).

Talmud ser ingen lösning utan begär istället att begäret ska begränsas genom att för mannens ögon ska sättas en ögonbindel. Det kvinnliga begäret behandlas varken som existerande för Gud eller sexuellt. Istället objektifieras kvinnan samtidigt som mannen uppenbarligen inte kan kontrollera sitt sexuella begär, utom mot sin egens släkt, som vi dock alltför väl vet inte heller stämmer.

Peter Brown sammanfattar de fyra första århundradena av Kristendom

"Kroppen presenterades som att befinna sig i skuggan av köttets mäktiga kraft ... Kampen mellan anden och köttet och köttet och anden gav en desperat bild av människans motstånd mot Guds vilja” (Brown:48).

De båda kyrkofäderna Krysostomos och Tertullianus var övertygade om att före Evas syndfulla beteende förekom inget sex i paradiset. Kyrkofäderna Ambrose och Jerome ville nå tillbaka till urstadiet och de menade att människan måste motsätta sig varje form av sensuell stimulation, eftersom det alltid slutar i sex.

De menade att kvinnans konstitution gjorde henne hopplöst farlig, men det var inte hennes fel, för kvinnor är födda sådana. Jerome preciserade

Det är inte skökan eller äktenskapsbryterskan det handlar om, utan kvinnans generellt omättliga hunger på kärlek, rent ut sagt, åtråns flammor. Även om det ges mycket, är det snart åter i behov. Det försvagar en mans sinne och lägger beslag på allt som inte föder dess passion” (New Advent:http).

Jungfru Maria och Hysterika
De kristna skriftlärdas fortsatta med att försöka finna en lösning på problematiken med köttets lusta, men begärets konstitution krävde nytänkande. Eftersom Eva (Chava på hebreiska) orsakade syndafallet då hon i Edens lustgård åt ett äpple från kunskapens träd, krävdes för att få ekvationen med total avsexualisering att gå ihop, ett nytt koncept.

För att återskapa situationen sådan den var innan Evas syndafall, presenterade de kristna skriftlärda idéen om en ny arketypisk kvinna. De fann Jungfru Maria som bebådades av ärkeängeln Gabriel (jämför hur Gud under argumenteringen kring Adams första fru Lilith skickade tre manliga änglar till hennes grotta vid Röda havet).

Jungfru Maria födde Jesus. Maria var den ideala nya evaniserade kvinnan, fullkomligt osjälvisk, underdånig och jungfrulig ödmjuk. En container som förde Gud genom Jesus till människornas värld. En konstitution som vida överglänste de andra två av patriarkerna konstituerade kvinnorna - Eva och Lilith. Maria var utan synd både före, under och efter graviditeten och genom henne bröt Kristendomen (enligt den katolska och ortodoxa läran) med den kvinnliga arvssynden från Edens lustgård.

Med Judendomens tacksägelsebön om att inte vara skapt som kvinna, Kristendomens dekret (ytterligare 700 år senare) att kvinnan ska tiga i församlingen och muslimens rätt (ytterligare 500 år senare) att slå sin kvinna, cementerades dock för lång tid uppfattningen om den feminina varelsens sekundära status. Total evanisering var uppnådd.

Om kvinnor ditills under patriarkatet lidit för sitt kön blev deras börda inte mindre under Kristendomens massiva spridning.
Kvinnors sexuella behov var under milleniumena styrda av rigorösa lagar och civila koder. Förhållanden som resulterade i mer eller mindre artikulerade sjukdomsstillstånd, med ”Hysterika” (från grekiskans ord för livmoder) som kollektiv benämning.

Läkaren Galen beskrev Hysterika som en sjukdom orsakad av bristande sexuell tillfredsställelse bland passionerade kvinnor; oskulder, nunnor, änkor och gifta kvinnor. Botemedlet under medeltiden och inom renässansmedicinen var samlag, om gift, giftemål om ogift eller pelvisk massage av en barnmorska som sista utväg (Maines:27).

1859 hävdade en läkare att en fjärdedel av alla kvinnor led av Hysterika. En annan läkare använde sig av en 75 sidig katalog över möjliga symptom på Hysterika (Briggs:246-73).

1870 introducerades den första urverksbaserade vibratorn och några år senare den första elektriska.

Trots att läkarvetenskapen var överens om att bakgrunden till hysteria var sexuell ansågs behandlingen av allmänheten vara frånkopplad sexualitet. Det var inte förrän på 1920-talet då vibratorn kom att identifieras med pornografi som vibratorannonserna försvann och en bredare allmänhet gjorde kopplingen med utsvulten sexlust (ibid).

Den franske historikern och filosofen Michael Foucault hävdade att sexualiteten aldrig varit så rigoröst förtryckt som

"during the age of the hypocritical, bustling, and responsible bourgeoisie"

och att hans mål var att

"examine the case of a society which has been loudly castigating itself for its hypocrisy for more than a century, which speaks verbosely of its own silence, takes great pains to relate in detal the things it does not say” (Foucault:1990:8).

Från en topp under 1890-talet sker under 1910-talet en 90% nedgång av hysteriasymptom samtidigt som diagnostiken blir bättre. (Micale:496-526).

Vår tids patriarkat
Nutida arvtagare, typ talibaner lyckas idag hålla en till stora delar analfabetisk befolkning i Afganistan i tron att talibanismens version av patriarkatet är den enda rätta.

Trots att patriarkatet för länge sedan borde ha förpassats till historiens skräphylla, utgör det idag istället grund för hatfylld terrorism mot de människor och länder som söker nya vägar för mänskligheten.

”Det är som att vandra i det Gamla Testamentet”, säger holländska brigadgeneralen Tom Middendorp om afganska Uruzgan provinsen och fortsätter: ”Mer än 90% kan varken skriva eller läsa” (Washinton Post 2009-08-09).

Då nya insikter kommer till befolkningen i länder som Afganistan kommer det troligtvis leda till enorma problem. Villrådighet, osäkerhet och religiös hemlöshet kommer förmodligen skapa kaos i många länder.

Ett sätt att överbrygga problemen kunde vara att snarast inleda en världsomfattande intensiv ny Upplysning i FNs regi, som ska ta stora delar av jordens befolkning ur villfarelsen att en religion är bättre än en annan. Typ den massrörelse som uppstod i Europa och Nord-amerika under 17- och 1800-talen då människor revolterade mot religiöst förtryck och förlegade doktriner som hindrade människors utveckling.

De-evanisering
Den västerländska medelklassen - företrädesvis med feministiskt perspektiv - är förmodligen bäst förberedd att bekämpa evanisering, därför att det är från väst kampen alltsedan upplysningen förts mot kvinnoförtryck. I demokratiska och fria nationer, om än under patriarkatets tunga mantel, har stora framsteg gjorts.

Från Wollstonecrafts kamp för kvinnans rättigheter 1792, suffragetternas vid sekelskiftet och andra vågens feminism på 1960-talet fram till våra dagars postmodernistiska och poststrukturalistiska diskurser om att det privata är det offentliga, löper en röd tråd av krav på fundamentalt erkännande av kvinnans lika rättigheter, lika lön etcetera.

Jag hävdar att fyra millenium av kvinnoförtryck har haft en fruktansvärd inverkan på civilisationers utveckling. Totalt mannen underdånig, har kvinnor (med få undantag) exkluderats från att ha format samhällens politiska och ekonomiska strukturer. De enstaka fall då så har skett har varit grundade på manliga ideal.

Jag hävdar att oavsett maktposition skulle kvinnor som vårdande enhet (här ansluter jag mig till Enheduanas deklaration om kvinnor) exempelvis aldrig vara i stånd att utföra de ohyggliga dåd som utförts under mänsklighetens historia, från spanska konkvistadorer, ryska bolsjeviker, tyska nazister, kinesiska kulturrevolutionärer, kambodjanska Khmer Rouge och Rwandan Hutus.

Feminina värden och kvinnlig omtänksamhet har historiskt-politiskt varit nästintill osynliga i det offentliga. Frågan är vilken betydelse genuin femininitet hade kunnat haft såsom balanserande faktor i historiska beslutande processer? Om det privata hade varit det offentliga.

Något svar på denna fråga kommer aldrig att kunna ges, men att utelämna halva mänskligheten från beslutande processer, är sett utifrån alla perspektiv förödande för både kvinnor och män, då det skapar obalans i de gemensamma projekt i vilka män och kvinnor formar civilisationer och dess öden.

Tre avslutande frågor som jag hoppas kunna besvara i min fortsatta forskning är:

• Går det att omdefiniera likhetsfeminism, så att en distinktion är möjlig mellan män och kvinnors jämställda sociala konstitution (kognitiv process) och erkänner könens olika kemiska konstruktion (materiell process)?
• Sätter människans kemiska konstruktion gräns för vad språket kan rista in i kroppen? Är genus underställd synapsbildningens kemi?
  
• Vad är en kvinna och man utan patriarkal konstitution?
  

 

Tillbaka till menyn

Litteratur

Alef Bet ben Sira, Jehoshua, http://www.nationmaster.com/encyclopedia/The-Alphabet-of-Ben_Sira
Al-Ghazzali, Abu Hamid Muhammed, The Alchemy of Happiness, M.E. Sharpe, 1991.
Al-Ghazzali, Abu Hamid Muhammed, Book on the Etiquette of Marriage, The Revival of the Religious Sciences, http://www.ghazali.org/works/marriage.htm, 2008-12-23.
Anderberg, Thomas, Konsten att argumentera, Nya Doxa, 1993.
Antiquity review, ed. Martin Carver, University of York, 2007.
Anthony, David, The Horse, The Wheel and Laguage, Princeton University Press, 2007.
Aristoteles, The politics of Aristoteles, W.L.Newman, Clarendon Press, 1887.
Bibel, Bibelkommissionens 2000 års översättning, Verbum.
Binkleyi, Roberta, http://www.angelfire.com/mi/Enheduana/Enhedbibliography.html, 2008-12-02.
Binkleyii, Roberta, http://www.publiasu.edu/~rbinkle/ornament.htm, 2008-12-02.
Briggs, Laura, ”The Race of Hysteria: ”Overcivilization” and the ”Savage”, Woman in Late Nineteenth-Century Obsterics and Gynecology. American Quarterly 52: 246-73, 2000.
Brown, Robert, http://www.newadvent.org/fathers/30091.htm, 2008-12-02.
Collins, Paul, UCL, Institute of Archealogy, Paper 5, The Sumerian goddess Inana (3400-2200), pages 103-118, 1994.
Connell, R.W., Provoking Feminisms, University of Chicago Press, 2000.
Cooper, J.S., Enki´s member: Eros and irrigation in Sumerian literature, In Honor of A. Sjöberg, 1989.
Christian Classics; Johannes Krysostomos, Homily 9, 1:a Timoteusbrevet 2:11-15, http://www.ccel.org/ccel/schaff/npnf113.v.iii.x.html, 2009-01-04.
EB1: Encyclopædia Britannica, 2008-12-02) http://search.eb.com/women/browse?browseId=248526, 2008-12-02 ). http://search.eb.com.support.mah.se/eb/article-9019900, 2008-12-02.
Encyclopedia of Sex and Gender, Roof, Judith. “Genetics and Gender.” Ed. Fedwa Malti-Douglas. Vol. 2. Detroit: Macmillan Reference USA, 2007. 634-638. Gale Virtual Reference Library. Gale. Lunds Universitet. 5 Sept. 2008 <http://go.galegroup.com.ludwig.lub.lu.se/ps/start.do?p=GVRL&u=lununi>, 2008-12-02.
Engels, Frederick. Origin of the Family, Private Property and the State, ElecBook, 2001.
ETCSL, The Electronic Text Corpus of Sumerian Literature, Black, J.A., Cunningham, G., Ebeling, J., Flückiger-Hawker, E., Robson, E., Taylor, J., and Zólyomi, G., (http://etcsl.orinst.ox.auk/), Oxford 1998–2006.
Finkelstein, J.J., Journal of Cuneiform Studies, Vol. 22, No. 3/4, pp. 66-82, (1968 - 1969).
Foucault, Michael, Hommage à Jean Hyppolite, Suzanne Bachelard, 1971.
Foucault M.: Sexualitetens historia, band 1: An introduction, Vintage Books Devision of Random House, 1990.
Foucault M.: Sexualitetens historia, band 1: Viljan att veta. Daidalos, 2002.
Foucault M.: The Foucault Reader, Rabinow, 1984.
Gemzöe L.: Feminism, Bilda förlag, 2002.
Glassner, Jean-Jacques, The Invention of Cuneiform: Writing in Sumer, 2003, http://etcsl.orinst.ox.auk/edition2/cuneiformwriting.php, 2008-12-02.
Hawkesworth, Mary, Provoking Feminisms, University of Chicago Press, 2000.
Hallo, William & Dijk van, J, The Exhaltation of Inana, New Haven, 1968.
Hallo, William, Context of Scripture, Canonical Compositions, Monumental Inscriptions and Archival Documents from the Biblical World, Brill, N.H.E.J., N.V. Koninklijke, Boekhandel en Drukkerij, 2003.
Hellspong, Lennart, Ledin, Per, Vägar genom texten, Handbok i brukstextanalys, Studentlitteratur, 1997.
Henshaw, Richard, Journal of the American Oriental Society, Vol. 100, No. 3, Jul. - Oct., 1980.
Human Genome Project, National Human Genome Research Institute, A White Paper Advocating Complete Sequencing of the Genome of the Common Chimpanzee, Pan Troglodytes, http://www.genome.gov/Pages/Research/Sequencing/SeqProposals/Chimp_Genome1_editted.pdf, 2009-05-05.
Jakobsen, Thorkild, Proceedings of the American Philosophical Society, Vol. 107, No. 6, Cuneiform Studies and the History of Civilization (De 20, 1963), pp. 473-484, http://www.jstor.org/stable/986107.
Johnson, Allan G, The Gender Knot - Unraveling Our Patriarchal Legacy, Temple University Press, 2005
Kramer, Samuel Noah, From the Poetry of Sumer, University of California Press, 1979.
Kramer, Samuel Noah, Lamentation over the Destruction of Ur, AS 12 (1940): 38 and 40, lines 211-218.
Kramer, Samuel Noah, Man and his God: A Sumerian Variation on the ’Job’ Motif”, Supplements to Vetus Testamentum, 3, Brill: Leiden, 170-182, 1955.
Kramer, Samuel Noah, The Sumerians, University of Chicago Press, 1971.
Laqueur T., Orgasm, Generation, and Politics of Reproductive Biology, I The Making of the Modern Body.
Sexuality and Society in the Nineteenth century. Red. Gallagher C & Laqueur T, Berkley, University of California Press, 1987 .
Leick, Gwendolyn, Sex and Eroticism in Mesopotamian Literature, Routledge, 1994.
Maines, Rachael P., The Technology of Orgasm: “Hysteria,” the Vibrator, and Women’s Sexual Satisfaction, Baltimore: The Johns Hopkins University Press, 1998.
Meador, Betty De Song, Anne Kilmer och Daniel Foxvogs, Inana - Lady of Largest Heart, University of Texas Press, 2000.
Mesopotamia, history of., Encyclopædia Britannica. 2008. Encyclopædia Britannica Online, 2008-12-02.
Micale, Mark S, On the Disappearance of Hysteria: A Study in the Clinical Deconstruction of a Diagnosis. Isis 84: 496-526, 1993.
Millet, Kate, Sexual Politics, Doubleday, 1970.
National Encyklopedia, http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=119587&i_word=&i_whole_article=true&i_history=2#11958700, 2008-12-02.
New Advent, http://www.newadvent.org/fathers/30091.htm, 2008-12-02.
Noonan, J.T., Contraception: A History of its Treatment by the Catholic Theologians and Canonists, Cambridge Mass.: Harvard University Press, 1966.
numen, Ordet i kris, Sydsvenskan, 2009-01-17.
Pollet, Thomas, Times, http://www.timesonline.co.uk/tol/news/science/article5537017.ece, 2009-01-18
Ramazanoğlu, Caoline with Janet Holland, Feminist Methodology - Challanges and Choices, Sage Publications, 2007.
Reade, J.E., Early Mesopotamia, British Museum Magazine: th-17, 6, pp. 15-18, 1991.
Sacred texts, http://www.sacred-texts.com/ane/enuma.htm, 2009-01-15.
Singer Kaplan, Helen, The Sexual desire disorders, Brunner-Routledge, 1995.
Smith, Bonnie G, The Oxford Encyclopedia of Women in World History, 2008.
Smith, Bonnie G, e-post 2008-04-17.
Tanach, Gamla Testamentets hebreiska original, Koren Publishing, 1993.
Torjensen, K.J., When Women Were Priests, Harper, 1995.
UGA, University of Georgia, Hadith and the Prophet Muhammad, http://www.uga.edu/islam/hadith.html, 2009-01-04.
Williams, http://www.newadvent.org/fathers/30091.htm, 2008-12-02.
Whitmont, Edward, http://www.the-great-learning.com/the-original-tradition-cover.htm, 2008-12-01.
Wolkstein, Diane & Kramer, Samuel Noah, Inana - Queen of Heaven and Earth, Harper & Row Publishers, 1983.
Wollstonecraft, Mary, Försvar för kvinnans rättigheter, 1792, Kvinnopolitiska nyckeltexter, Studentlitteratur, 1996.
Yomatraktatet, Talmud, http://www.chabadtalk.com/forum/showthread.php3?t=4410, 2009-01-04.
Zetterstéen, K.V., Koranen, Wahlström & Widstrand Stockholm, 1979.
Zohar, översatt av Sperling/Simon, Socino Press, 1984
Zgoll, Anette, Der Rechtsfall der En-hedu-Ana im Lied nin-me-sar-ra, Ugarit-Verlag, 1997.

Bildreferenser
(BM), Terracotta plaque with an erotic scene, British Museum, http://www.britishmuseum.org/explore/highlights/highlight_objects/me/t/plaque,_erotic_scene.aspx,

Tillbaka till menyn

Om numen

En av de främsta orsakerna till att jag startade numen 1998 på webben, var insikten efter mordet på Israels premiärminister Yitzhak Rabin 4 november 1995, att trossamfund även i demokratiska länder tar sig frihet att i en guds namn mörda och bruka våld mot oliktänkande, och som i Israels fall torpedera (då) utsikter för (hur länge?) förnuftsmässiga lösningar av Israel-Palestina konfikten. Då saknades det forum på webben för att förutsättningslöst diskutera religionens genealogi.

Att mord mot oliktänkande förekommer i auktoritära samhällen - oavsett ideologi eller religion - är ställt utom allt tvivel, men att det "tillåts" ske i demokratier är bevis på att fanatismen flytttat fram sina positioner.

Förmodligen tillåts det ske genom att vissa demokratier inte kan eller vill bemöta argument som föds i politiskt polariserade samhällen, där trosuppfattning införs som pre-diskursivt i den politiska diskursen. Det vill säga det som ställs utom allt tvivel, att exempelvis judar är Guds utvalda folk eller att Islam är den enda rätta läran.

Dylika uppfattningar är absolut livsfarliga, då dialogen inte förmår bryta igenom "fanatiska gudsdoktriners" murverk och därmed försätts alla människor utanför såväl som innanför murarna i ett polärt förhållande, vars effekter kan bli masslakt, som mellan sunni och shia muslimer eller protestanter och katoliker, eller förintelsen av sex miljoner judar under andra världskriget eller korsfararnas massmord.

numen är medveten om människans konstitutionella drag såsom behov av tro på en högre makt, egoism, girighet och rädsla men är ändå övertygad om att förekomsten av universell godhet, såsom den kommer till uttryck i dagliga interpersonella aktioner mellan miljarder människor - oftast genom kärleksbetygelser - oavsett kön och etnicitet kan kanaliseras till ett insiktsfullt allmänt samhällsengagemang över lands- och kulturgränser.

numen erkänner att just genom att människan vet att hon inte vet, inte heller vet, vad vetandet vet, om ett vetande, som människans ovetande skapar (Gud).

numen verkar för att bygga förtroende mellan människor och rasera såväl spirituella som världsliga murar mellan människor.

numen ser trots allt hoppfullt på utvecklingen efter den världsliga ekonomiska härdsmältan hösten 2008, då människans girighet och rädsla avslöjades bak troskonstitutionens slöja. Kanske är det dags för det numen skrev 1998:

"Presumably is it only a worldwide catastrophy or a meltdown of the world's profitbased economical system that can make people to rethink and give birth to a better innovative thinker than Abraham, Jesus or Mohammed".

Perhaps President Barack Obama is this person? At least, he exists! His ideas has already during his first year in office, influenced millions of people all over the world to believe in the possibility of change.

Destiny is in our hands, not in ancient patriarchal religious doctrines supposedly articulated by people whom themselves have not left a single word in writing.

 

Ordet i kris

I tvåflodsdeltat fick den högsta vinden fart.
En-lil seglade uppströms,
längs den smäckra nymånesskäran.
En båt, genom vattenfyllda marker,
mot Kanaans land.
Där Abraham slöt förbund och
båten la till vid kaj,
dränerad på sin kraft.
me blev Gud.

Men Abraham, Jesus och Mohammed
har låtit världen gå i kvav,
vinden har vänt.
Ordet är försänkt i hat,
dränerat på sin kraft.
Försvunnit i mörkret,
dit tillit och försoning inte når.

Vinden tar ny fart,
då blod fyllt mörker.
I ljuset träder ordet åter fram,
avklätt hatets skrud,
skälvande av kärlek till alla de,
som i ordet förstått,
att vi alla är en.
Förd av vind som är vår själ.
Mot kunskapens ljus,
utan namn.
Ordet i det förgångna,
är vår framtid.
Vinden för oss dithän,
men vem lyssnar?

©Richard Conricus, 2009

 

numens tidigare web site nås här.

Tillbaka till menyn